1300-1500 talet Hattmakarna kallas för filtare och omnämns i Västgötalagen på 1300-talet. 1363 bildas hattmakarskrå i Nürnberg. I början av 1550-talet känner man till två hattmakare i Stockholm och en i Arboga. 1597 bildas hattmakarskrå i Sverige.
1600-talet En hattfilt tillverkad av bäverhår anses vara det finaste av alla hattmaterial. Kastorhatten, en hög hatt av bäverhårsfilt, var så dyrbar att den togs upp i bouppteckning och testamente. Den rundbrättade filthatten var modehatt för både män och kvinnor och även böndernas huvudbonad.
1600 Första doktorspromotionen äger rum i Uppsala, i Lund först 70 år senare. Doktorshatten har formen av en barett och finns i olika färger.
1641 Hattstofferarna bildar skrå. Hattstofferare är en äldre benämning på en yrkesman som utformar damhattar. Hattstofferaren köpte hattar från hattmakarna som de dekorerade till önskad fason och elegans. 1650 finns det 36 hattmakarverkstäder i hela landet
1700-talet Under nästan tre sekel, fram till 1940-talet, användes kvicksilver i framställandet av hattfilten. Skinnen doppades i en lösning av kvicksilvernitrat. När hattmakarna sedan arbetade med skinnen, fick de i sig kvicksilver genom huden vilket ledde till kvicksilverförgiftning. Skakningar, nervositet, aggressivitet, hallucinationer och sluddrigt tal var bara några symtom. Hattmakarna ansågs lite galna - ”Mad as a hatter”! Man förstod helt enkelt inte sambandet mellan kvicksilvret och hattmakarens märkliga beteende.
1700-talet Hattens brätte viks upp och fästs till en trekantig form, en tricorne. Även doktorshatten har formen av en tricorne med veckat brätte och fanns i olika färger. I slutet av 1700-talet uppstod en variant av tricornen. Brättet viks upp fram och bak till en tvåhörning, en bicorne. Främst använd som militär huvudbonad.
1790 Det finns 212 hattmakarverkstäder i hela landet. Den höga hatten används som frihetssymbol efter den franska revolutionen, som kontrast till den trekantiga som representerade det gamla samhället. Under hela 1800-talet var den höga hatten mycket populär bland borgare och allmogen.
1797 En blank cylinderhatt klädd i siden, sägs ha synts först i London. En notis i Times 16 januari 1797, skildrar hur hattmakaren John Hetherington grips och får böta för förargelseväckande beteende, för att han bar en hög glänsande sidenhatt.
1800-tal Frankrike var ett föregångsland inom hattillverkning och anledningen till att hattmakarverktyg har franskklingande namn. Här utvecklades schellackstommen som ersatte filtstommen. Tekniken krävde en ny uppsättning verktyg och andra färdigheter än vid filthattstillverkning. Mätverktyget konformatören är exempel på ett sådant tidstypiskt och fortfarande oersättbart verktyg. Den franska firman Aillé-Maillard är en av de främsta tillverkarna av hattmakarverktyg genom tiderna. Hattmakaryrket delas i två yrkesgrupper, filt- och felbhattmakare, där felbhattmakarna hade högre status.
1800-tal Doktorshatten tar formen av en hög hatt med platt brätte och veckad kulle med fakultetsmärket framtill. Under kommande århundrade formas brättet från platt till brätte med roulékant och kullens höjd blir lägre. Endast de högre fakulteterna har rätt att bära doktorshatt, som nu alltid är svart. Filosofie doktor bär lagerkrans och en miniatyrhatt fäst på slaget.
Tidigt 1800-tal Efter 200 års jakt på bäver, för tillverkning av bäverhårsfilt, var den nästan utrotad när åtgärder vidtogs för att rädda beståndet. Jakten reglerades 1820 och priset på bäverhårsfilt steg kraftigt. Den billigare kaninhårsfilten började användas för tillverkningen av filthattar och försäljningen av höga hattar i silkesfelb ökade. Efterfrågan av den dyrbara bäverhårsfilten dog ut och bäverstammen räddades.
Under 1800-talet spelar cylinderhatten klädd med silkesfelb en dominerande roll inom hattmakeriet. Den exklusiva hattfelben produceras i sammetsfabriker i Frankrike. Betydelsefulla datum för hattmakarna under glansdagarna var sista april, då vinterhattarna kom in för uppfräschning och sommarhattarna skulle vara klara - första oktober tvärt om.
5 maj 1812 får engelska hattmakaren Thomas Francis Dollman patent på en hopfällbar hög hatt, inspirerad av Chapeau Bras - en hopfällbar tricorne/ bicorne. I Paris 1840, 15 år efter att Dollman´s patent löpt ut, lanserar franska hattmakaren Antoine Gibus Chapeau Claquen. En mekanisk fjädrande ställning i kullen ersätter schellackstommen. Modellen blev populär under namnet Gibus och Opera hat. 1857 grundar Giuseppe Borsalino, hattfirman Borsalino berömd för sin produktion av fedora- och panamahattar. 1865 grundar John B. Stetson Hattfirman Stetson, mest känd för sina cowboyhattar.
1846 Fabriks- och hantverksordningen ersätter skråförordningen. Hantverkare åläggs att bilda hantverksföreningar. I mitten av 1800-talet ersätts yrkestiteln hattstofferare med modist, en yrkesgrupp som dittills handlat med modetillbehör och fabricerade modeartiklar. Modisten tillverkar huvudsakligen damhattar. Yrkesförbundet Sveriges hattmakareförening startas i slutet av 1800-talet.
1849 Det första plommonstopet tillverkas av Lock & Co i London på uppdrag av Edward Coke. Hattmodellen kallades Coke, men när Bowler & Son 1850 börjar tillverka modellen blev den snart känd som Bowler och i USA som Derby. Strax före sekelskiftet introducerar Edward VII en elegantare variant av filthatten - Homburghatten gör entré!
I mitten av 1860-talet klargjordes att kvicksilverförgiftning orsakade ”mad hatter disease”. Vid samma tid utvecklar amerikanen J R Williams, en mekanisk process för att göra hattfilt. Trots det och forskningens bevis på hälsoriskerna fortsatte användningen av kvicksilvernitrat fram till 1940-talet. 1865 publiceras Alice i Underlandet av Lewis Carroll där vi i ”Mad Hatter´s Tea Party” möter den välkända figuren ”Mad Hatter”. Karaktären har slående drag av hattmakare med ”mad hatter disease”.
1872 Öppnar Waldemar Rydows Hattfabriksbolag, senare Karlskrona Hattfabrik. Först i sitt slag i Sverige med de bästa maskinerna, och produktion från råmaterial till färdig hatt. 1882 öppnar Oscar Bodecker, Adam Frans Bodeckers äldste son, A F Bodecker i Stockholm. 30 år senare blir Ludvig Gracoub hans kompanjon och övertar firman 1926. Förutom cylinderhatten är doktorshatten AF Bodeckers specialitet.
1883 Promoveras den första kvinnan, Ellen Fries, till filosofie doktor i Uppsala. 1907 promoveras den första kvinnliga hedersdoktorn, Selma Lagerlöf. 1935 tillåts filosofie doktorer bära doktorshatt, något som tidigare varit reserverat för de högre fakulteterna. Det var dock aldrig tal om att ta bort lagerkransen vid ceremonien. Idag finns två modeller av doktorshatten. Den ena har slätt brätte med rosett och märke framtill. Den andra, Lundamodellen, har veckat brätte med rosett baktill och märke framtill. Båda är svarta, har roulékant och veckad kulle.
1936 Per ”Hattfrasse” Fransson börjar som hattmakarlärling hos Ludvig Graucob på AF Bodecker. Tretton år senare öppnar han Franssons Hattmakeri på Norrbackagatan i Stockholm. 1972 stänger ”Hattfrasse” sitt hattmakeri och börjar som hattmakare på SVT.
1940 Nu finns bara 25 hattmakare i Sverige. Hattmakeriet var ett blomstrande hantverk under hela 1800-talet men kring sekelskiftet minskar antalet drastisk. Industrin tar över filthattsproduktionen, hattimporten ökar och efterfrågan på den höga hatten dalar. Hattmakarna överger sina verkstäder och tar arbete inom hattindustrin. Några blir både tillverkare, inköpare, grossister och försäljare. Hattmakarna har ändå skapliga tider fram till 60-talet.
1947 I Sverige finns 14 fabriker som tillverkar felboch sammetshattar, 19 för hår- och ullfiltshattar och 14 för stråhattar. Karlskrona Hattfabrik firar 75-årsjubileum som Sveriges största och nordeuropas modernaste fabrik i branschen med 250 anställda varav 150 kvinnor. Fabriken är 100 år när den läggs ner 1972.
Under 1960-talet lägger Sveriges Hattmakareförening ner. Hattmodet förändras. Att bära hatt är förlegat - det är barhuvat eller sportkeps som gäller. Det hattlösa modet håller i sig till början av 2000-talet. 2014 blev hatten årets julklapp! Hattmakaryrket och tekniken att tillverka schellackstommen lever kvar tack vare doktorshatten.
1970 I hela landet finns 3 hattmakare - förutom Per ”Hattfrasse” Fransson, Owe Lostad och Helge Pettersson.
1978 Mark Eriksson börjar som hattmakarlärling hos Per ”Hattfrasse” Fransson på SVT. Mark får sitt Gesällbrev 1982 och Mästarbrev 2005.
2001 Under modistutbildningen i Norge 1997, gör Lisa Franzén praktik hos Mark Eriksson på SVT, där hon 4 år senare börjar som hattmakarlärling. 2003 får Lisa sitt gesällbrev och startar Franzéns Hattmakeri i Göteborg. Som första kvinna i historien får Lisa Mästarbrevet 2011.
2013 Gesäll- och mästarstämplar för hattmakare tas fram för att kvalitetsmärka hattarna, fungera som signatur och visa att hatten är tillverkad av en utbildad hattmakare. Sveriges Hattmakare Förening återuppstår med syftet att bevara hattmakaryrkets historia, förvalta verktyg och kunskap om tekniker samt verka som yrkesförbund i förhållande till utbildningsfrågor.
2018 I hela landet finns två hattmakare med gesäll- och mästarbrev - Lisa Franzén och Mark Eriksson.